”På toppen ska det va en skorsten, och sen så ska det va ett tak…”
Kanske känner du igen Mora Träsks beskrivning av drömhuset? När jag var liten utgjorde den refrängen hela min uppfattning om arkitektur. ”Golv som man kan gå och trampa på, och utanför ska flaggstången stå.” Det lät ju lätt som en plätt att bygga ett hus!
Nu vet jag lite bättre. Ett hus och inte minst taket är en avancerad konstruktion som består av många olika delar.
I den här artikeln går jag igenom takets olika delar så att även du som inte är snickare ska kunna få koll på vad du har över huvudet. Jag har utgått från ett sadeltak då detta är den vanligaste taktypen i Sverige. Det finns såklart tak som ser helt annorlunda ut – ett platt tak till exempel har ju av naturliga skäl ingen nock… Men grunderna jag beskriver är samma för de flesta tak med lutning.
Underst ska där va en takstol…
Den bärande delen av yttertaket – takets stomme eller skelett – kallas för takstolar. Takstolarna är alltså den konstruktion som resten av taket vilar på. Lite som tältpinnarna i ett tält – fast betydligt stabilare.
Takstolarna består av 2 träbalkar (så kallade högben) som löper från takfoten upp till taknocken och alltså bestämmer takets lutning. Nedtill sitter de ihop med hjälp av en horisontell bjälke (underram). Takstolarna kan vara konstruerade på lite olika vis beroende på typ av tak, men i ett klassiskt sadeltak stabiliseras de vanligtvis av både horisontella brädor (hanbjälkar) och vertikala brädor (stödben).
Överst på takstolskonstruktionen, där högbenen möts, placerar vi en nockbräda som löper längs med hela takets längd.
Dags att fira!
Innan vi bygger vidare på vårt fiktiva tak, får vi inte glömma något av det viktigaste – taklagsfesten! När du byter tak blir det oftast inte aktuellt då det vanligtvis bara är takpapp och takpannor som behöver bytas. Men ska du bygga ett helt nytt tak från grunden är traditionen att bjuda in till taklagsfest när takstolarna och nocken är klara.
Förr i tiden firades festen ofta på taket och det var sedligt att bjuda på brännvin. Detta kanske inte är helt i enlighet med idag gällande säkerhetsregler – därför föreslår vi istället att bjuda hantverkarna på tårta och kaffe (eller varför inte pizza och lättöl) nere i trädgården, när takstolarna är på plats.
Och sen så ska där vara råspont…
När tårtan är slut är det dags att lägga råsponten på plats (även kallat ”inbrädning”). Råsponten är långa, platta brädor som monteras ovanpå takstolarna. De är ”spontade”, d.v.s. har en skåra på ena sidan och en utstickande del på andra, så att den ena brädan enkelt hakar fast i nästa – lite som att lägga ett väldigt simpelt pussel.
Råspontens funktion är både att hålla ihop och stabilisera takstolarna samt att skapa ett plant underlag som takpappen kan läggas på.
Och tätskikt ovanpå med läkter…
När råsponten är på plats är det dags att täcka den med takpapp eller takduk. Detta fungerar som ett tätskikt som hindrar kyla och fukt från att tränga sig in i huset via taket. Fukt som kommer på oväntat besök är ingen trevlig överraskning för dig som husägare – se därför till att välja ett tätskikt av hög kvalitet.
Om taket ska kläs med bandplåt brukar det kunna läggas direkt på tätskiktet. Men för att kunna lägga takpannor eller takskivor behöver man först sätta dit två typer av läkt:
- Först sätter man en så kallad ströläkt – smala reglar som monteras vertikalt från takfot till nock. Ströläkten skapar luft mellan tätskiktet och teglet och ventilerar på så vis taket. Skulle vatten tränga in under pannorna rinner det dessutom undan istället för att samlas på ett ställe.
- Ovanpå ströläkten fäster man en bärläkt – smala reglar som monteras horisontellt för att bära upp takpannorna/skivorna.
Och takpannor med skorsten och språng…
Dags för det vi ofta tänker på som själva taket, nämligen taktäckningsmaterialet. Det kan vara plåt, tegel, skiffer, yttakpapp – eller om du bor i ett riktigt gammalt hus i södra Sverige, kanske till och med halm…
Här har vi valt takpannor som exempel. Takpannorna läggs så att de täcker hela taket, förutom utrymmena där skorstenen ska vara, där takfönster ska sättas, eller där olika sorters rör (t.ex. ventilationsrör) behöver gå ut genom taket.
När skorsten, eventuellt takfönster och alla rörgenomföringar är på plats, ser man till att täta runtomkring dem med plåt. Ovanpå skorstenen sätts en huv för att hindra regn och snö från att komma in i skorstenskanalen.
På toppen av taket ovanpå nockbrädan läggs ett nockband, som förhindrar löv och nederbörd från att komma in, sedan nockpannor ovanpå det.
Längst ner på takets långsidor, där taket skjuter ut över husfasaden, hittar du på många hus det som kallas takfot (även kallad takskägg eller taksprång). Den hjälper till att skydda fasaden från vatten. På samma sätt hittar du gavelsprånget där taket skjuter ut över husets gavel.
Och sen så vill du skydda mot väder och vind…
Fuktskador är varje villaägares värsta mardröm, näst efter brand. Därför är det viktigt att vi gör allt för att taket ska skydda ditt hus vid stormar och skyfall. Här är några beskyddare vi inte får glömma bort:
- Rännor behövs för att hjälpa vattnet rinna undan när det regnar. Hängrännor och eventuella vinkelrännor (vid tak med vinklar) samlar upp vattnet och leder det vidare till:
- Stupröret som tillsammans med en utkastare ser till att vattnet rinner bort från huset.
- Fotplåten sitter längst ner på taket under takfoten och går ner i hängrännan. Den stoppar regn från att skvätta upp från hängrännan och skada takfoten eller fasaden.
- Vindskivor och vattbrädor sitter vid husets gavel, längs med kanten av taket. Tillsammans stoppar de både vind, nederbörd och skräp från att ta sig in under takpannorna.
Och säkerheten – sist, men inte minst!
Nu har vi nästan ett komplett tak! Men för att förhindra framtida olyckor när en panna ska bytas eller skorstenen ska sotas eller kattkraken måste lyftas ner från taket, behöver vi ytterligare några komponenter:
- I vissa fall kan det vara värt att ha ett nockräcke och/eller en takbrygga längs med taknocken – takbryggan för att gå på och nockräcket för att kunna fästa säkerhetslina i.
- Taksteg eller takstege är viktigt att ha om du och sotaren inte är vana bergsbestigare eller parkourutövare. Du behöver även ett glidskydd för att säkert kunna klättra på markstegen upp till taket!
- Snörasskydd är bra att ha ifall du bor i ett område där ni får mycket snö. Snörasskyddet sätts nere vid takfoten och hindrar stora snösjok från att rasa ner och ge dig en väldigt tung kalldusch…
Och det var takets olika delar…
Då har vi satt ihop ett tak tillsammans – bra jobbat! Även om traditionen inte säger det, så tycker jag det är anledning att fira en gång till. För trots att det bara var ett fiktivt tak, så var det ju betydligt mer arbete än Mora Träsk lät påskina…
Är det dyrt att byta ett tak?
Börjar det blir dags att byta taket? Kan detta vara anledningen till ditt nyväckta intresse för takets konstruktion? Priset för att byta ett tak beror på flera olika variabler.
